Jag mår illa av mig själv. Jag mår illa av tanken på hur jag har sårat mig själv och framför allt personen jag verkligen gillar så himla mycket. Men det kändes för bra för mig, det kändes så överlägset att jag inte kan hantera det. Jag vill, och måste ha motstånd i ett förhållande. Två pusselbitar som passar perfekt ihop, är kanske inte alltid så bra tillsammans ändå. Jag blev rädd och osäker. Att känna mig osäker i ett förhållande är det sista jag vill. Det finns ingen bra förklaring till vad som har hänt, det är bara jag som har misslyckats totalt med hur jag behandlar personer och mina egna känslor. Jag vill kunna ta dagen som den kommer och fokusera mindre på kärlek och mer på kompisar, jobb och utbildning så jag kan komma ut i världen och resa. Det är de enda jag är säker på att jag vill göra, ut och resa. Och kanske sluta skriva på den här dumma fula bloggen... Ska iallafall försöka sova nu och lägga allt dumt bakom mig. Jag måste börja se framåt. Godnatt